Enkla första stickprojekt som bygger verkliga färdigheter

De bästa första projekten är små, platta och förlåtande, och vart och ett lär dig något som det förra inte gjorde. Följ ordningen nedan, så lär du dig stickningens grundfärdigheter en i taget och gör klart något användbart i varje steg.

Så väljer du ditt första mönster

Leta efter ett mönster som:

• bara använder räta och aviga maskor, i rätstickning (alla varv räta) eller slätstickning (ett varv rätt, ett varv avigt);
• kräver mellantjockt garn, ofta märkt worsted eller aran;
• använder samma stickstorlek hela vägen;
• har en enkel form, som en fyrkant eller en rektangel, med lite eller ingen formning;
• är märkt ”nybörjare” eller ”enkel” och har tydliga skriftliga instruktioner.

Spara flerfärgsstickning, flätor och hålmönster till senare. De är djupt tillfredsställande, men lättare att njuta av när grunderna sitter i ryggmärgen. Om förkortningarna är nya för dig kan du ha vår guide till att läsa ett stickmönster öppen bredvid.

1. En disktrasa eller tvättlapp

En liten rätstickad fyrkant, ungefär 20 cm på varje sida.

Det här lär den dig:

• att lägga upp maskor och maska av;
• en jämn, avslappnad rät maska;
• att räkna varv: i rätstickning motsvarar varje räffla två varv;
• att hålla kanterna raka och maskantalet konstant;
• att fästa trådar, det vill säga att gömma garnändarna på baksidan av stickningen med en nål.

Det här behöver du:

• ett nystan mellantjockt garn. Bomull är traditionellt eftersom det är absorberande, men ull eller akryl är mer förlåtande för ett allra första försök;
• stickor i den storlek som banderollen rekommenderar;
• en stoppnål, en trubbig nål med stort öga.

När du har gjort en enkel fyrkant kan du prova en diagonal, som börjar i ett hörn. Den växer med en maska varje varv och minskar sedan tillbaka, vilket introducerar enkla ökningar och minskningar.

2. En rätstickad halsduk

En lång rätstickad rektangel, oftast ungefär 15–20 cm bred.

Det här lär den dig:

• jämn spänning över många varv. Du kommer förmodligen att se maskorna bli jämnare efter hand; det är framsteg, inte ett fel;
• att börja på ett nytt nystan;
• att mäta arbetet medan det växer.

Det här behöver du:

• mellantjockt eller tjockt garn i ull eller en mjuk ullblandning; mönstret anger hur mycket;
• stickor i den storlek som banderollen rekommenderar;
• ett måttband och en stoppnål.

Så börjar du på ett nytt nystan i kanten

1. När det återstående garnet är kortare än ungefär fyra gånger halsdukens bredd stickar du klart det varv du är på.
2. Klipp av det gamla garnet och lämna en ände på ungefär 15 cm.
3. Håll det nya garnet med en ände på ungefär 15 cm hängande vid kanten.
4. Sticka de första maskorna på nästa varv med det nya garnet.
5. Dra försiktigt i båda ändarna för att dra åt den första maskan.
6. När halsduken är klar fäster du varje ände i kanten med stoppnålen.

Undvik att knyta knutar mitt i stickningen; de kan arbeta sig igenom till framsidan.

3. En tubhalsduk och sedan en mössa på rundsticka

Börja med en tubhalsduk, ett enkelt rör utan formning. Sticka sedan en mössa, som lägger till formning i toppen.

Det här lär de dig:

• att sticka runt: att sluta maskorna till en ring och sticka varv runt, utan att vända;
• slätstickning runt, vilket innebär att du stickar alla varv räta, helt utan aviga varv;
• resår, till exempel 2 räta, 2 aviga, som är elastisk och sluter tätt runt huvudet;
• att minska till toppen genom att sticka 2 maskor räta tillsammans (k2tog i engelska mönster);
• att byta till strumpstickor eller magic loop när toppen blir smalare.

Det här behöver du:

• mellantjockt garn i ull eller ullblandning, som är varmt och elastiskt;
• en rundsticka i garnets storlek: 40 cm till mössan, och till tubhalsduken en som är något kortare än tubhalsdukens omkrets. Vissa mönster kräver också en sticka som är en storlek smalare till resåren;
• till toppen ett set strumpstickor i samma storlek, eller en rundsticka på 80 cm eller längre för magic loop;
• en markör för varvets början, och en stoppnål.

Så sluter du till en ring utan att vrida maskorna

1. Lägg upp det antal maskor som mönstret anger.
2. Fördela maskorna längs stickan och wiren.
3. Kontrollera att uppläggningskantens nederkant är vänd mot cirkelns mitt hela vägen runt, utan att snurra sig runt wiren.
4. Sätt en markör på höger sticka.
5. Sticka den första maskan på vänster sticka, dra åt garnet lite och fortsätt runt.

För att forma toppen minskar ett mössmönster på flera jämnt fördelade ställen på varje minskningsvarv, till exempel ”*6 räta, 2 räta tillsammans*, upprepa varvet ut” (på engelska ”*k6, k2tog; rep from * to end”), och sedan ”*5 räta, 2 räta tillsammans*” på nästa minskningsvarv, med en maska färre mellan minskningarna varje gång. När bara några få maskor återstår klipper du av garnet, trär det genom de kvarvarande maskorna med stoppnålen och drar ihop.

4. Enkla filtrutor

Små rutor, alla lika stora, som sys ihop till en filt, eller till ett kuddfodral om du hellre vill sluta tidigare.

Det här lär de dig:

• nya mönster av räta och aviga maskor i små doser, som mosstickning, resår och korgmönster;
• att hålla samma stickfasthet, alltså antalet maskor och varv på 10 cm, så att alla rutor blir lika stora;
• blockning, vilket innebär att du fuktar eller ångar varje ruta och låter den torka plant i sin slutliga storlek;
• att sy ihop, till exempel med madrasstygn, en nästan osynlig söm.

Det här behöver du:

• mellantjockt garn, allt av samma tjocklek och fiber så att rutorna matchar, och tillräckligt från samma infärgning för varje färg;
• ett par stickor;
• ett måttband och en stoppnål.

Varje ruta är ett litet projekt som du kan göra klart på en eller två stunder, vilket gör att ett stort arbete aldrig känns överväldigande.

5. Fingerlösa vantar

Korta rör för händerna, med en öppning för tummen.

Det här lär de dig:

• att sticka smala rör på strumpstickor eller med magic loop;
• att göra en tumöppning, antingen genom att sticka fram och tillbaka några varv så att det blir en slits, eller, i mer formade mönster, genom att öka till en tumkil (en kil av extra maskor) med vänster- och högerlutande ökningar (m1L och m1R i engelska mönster);
• att sätta maskor på en hjälptråd för att spara dem och sedan plocka upp dem igen;
• att sticka ett matchande par, vilket lär dig att anteckna exakt vad du gjorde första gången.

Det här behöver du:

• lite tunnare eller mellantjockt garn, som DK eller worsted, i ull eller ullblandning;
• strumpstickor eller en lång rundsticka i den storlek som mönstret anger;
• markörer, hjälptråd och en stoppnål.

Du kan prova vantarna medan du stickar, vilket gör dem till en mild introduktion till passform.

6. Nästa milstolpar: sockor eller en enkel tröja uppifrån och ned

När vantarna känns bekväma är du redo för ett större steg.

Sockor, stickade på klassiskt vis från skaftet och nedåt, lär dig en mudd i resår, hälkappan och hälvändningen med förkortade varv (varv som inte stickas ända ut och som formar en kupa), att plocka upp maskor till kilen, att minska till tån och att sy ihop tån med maskstygn, en sömlös sammanfogning. Sockor stickas oftast i tunt garn på smala stickor, ofta runt 2,25–2,75 mm. Ett första par i tjockare garn, DK eller worsted, går snabbare och låter dig lära dig konstruktionen innan du provar den tunnare versionen.

En enkel tröja stickad uppifrån och ned, oftast en raglantröja, där ärmarna sitter ihop med kroppen längs diagonala linjer från halsen till armhålan, stickas i ett stycke från halsringningen och nedåt, nästan helt utan sömnad. Den lär dig att öka längs raglanlinjerna, att sätta ärmmaskorna på en hjälptråd och att sticka kroppen och ärmarna runt. Framför allt lär den dig att välja storlek utifrån de färdiga måtten och att sticka en noggrann provlapp för stickfastheten. Eftersom den stickas uppifrån kan du prova den medan du stickar.

Hur vet du att du är redo för nästa projekt?

Du behöver inte perfekta maskor för att gå vidare. Du är redo när:

• du kan skilja räta maskor (V) från aviga maskor (bågar) genom att titta på stickningen;
• du kan räkna maskor och varv utan att tappa bort dig;
• du kan laga en tappad maska eller sticka baklänges några maskor för att rätta ett misstag;
• din spänning är mestadels jämn och kanterna någorlunda raka;
• du har gjort klart det senaste projektet, och nästa känns spännande snarare än överväldigande.

Sikta på en eller två nya färdigheter per projekt. Om ett mönster introducerar många nya tekniker på en gång kan du välja ett enklare först, eller öva den nya tekniken på en liten provlapp.

Vad du ska lära dig sedan

Innan du lägger upp kan du välja garn med hjälp av vår garnguide för nybörjare och bli bekväm med att läsa ett stickmönster. För kompletta projekt förklarade steg för steg kan du bläddra bland böckerna och kurserna i biblioteket.